Ett kvalificerat kaos

Det var lite Karl-Oskar och Kristina över oss idag. Dock i en modern tappning där oxkärran bytts ut mot en Renault med släp, kossan mot hund och dessutom saknades hucklet. Men efter 6 timmars bärande, packande och uppackande infann sig "Jag tyar ente mer-känslan". Hemmet (det som det ska flyttas ut från) har nu nått den där härliga nivån där det ligger småprylar lite här och var som egentligen inte hör hemma nånstans. Hemvisten är antagligen i en kartong "far, far away". Precis som pajformen. Därför fick sambon knata över till grannen och låna till lökpajen. Så är det när man är kock och inte kan släppa den vällagade maten ens för flyttbestyren. Vi som strax ska äta pajen tackar särskilt för det.