Det pratas om flow. Frågan är om det är det jag upplevde igår. Måndag morgon, vintertiden har inträtt, det är så grått så man tror att nån stängt in en i en potatissäck. Kommer till jobbet och hittar en artikel i DIK Forum om två duktiga kvinnor på Bibliotekshögskolan vid Högskolan i Borås som bl a undervisar kring bloggen som kommunikationsform.
Så himla kul att de uppmärksammas på ett BRA sätt (inte bara som ett kul fenomen alt. sedd över axeln av förtörnade traditionalister inom akademin). Hos oss på högskolan finns ju en kompetens kring webb, information, kommunikation och informatik som är närmast oslagbar. Får därför idén att vi ska lyfta fram den kunskap som Monica Lassi och Helena Francke kan bidra med för utveckla de i alla sammanhang pågående samtalen om sociala medier. Ringer mitt bollplank Annika på SilverMayer som genast är med på noterna. Med vetenskaplig kompetens och insikt kan vi gemensamt ta diskussionerna om sociala medier från "så här gjorde vi" till varför man ska göra på ett visst sätt eller vad ett annat förhållningssätt kan bidra med. Det kallar jag "Vetenskap för profession"!
tisdag 27 oktober 2009
måndag 12 oktober 2009
Förmågan att fixa en oordning
Min sambo har en särskild begåvning - han kan fixa en oordning på ingen tid alls. Eftersom vi just nu håller på att försöka sälja vårt hus så vill man ju att huset ska vara ständigt berett på visning/besiktning och andra kritiskt granskande ögon.
Måndag och tisdag i förra veckan slet jag som ett djur med städning (det gjorde förvisso sambon också). Första visningen på onsdag - det är då man går dubbelböjd och med ett lätt fuktat pekfinger drar upp minsta lilla dammkorn på golvet. "Va fint ni har det", utropar mäklaren. Och det känns ju bra.
Så tänker man då att nu håller vi det så här undanplockat (erkänn: vanligtvis tar det två timmar och en trötthet på gränsen till utmattning innan man nått så långt som till dammsugaren). Men vad händer då!? Jackan ligger slängd över träningscykeln (försvisso bra att nån använder den), temuggen står kvar på bordet och posten ligger i soffan.
Vad gör man? Jag har dessutom insett vid besök hos svärmor att det är ett släktdrag. Med andra ord, knappt nåt att bli sur på - i alla fall ganska fruktlöst. Så därför går jag nu runt huset och tar hand om saker som min sambo "mellan-landaren" droppar efter sig på noga utvalda platser.
Det ska bli skönt när huset är sålt. Då kan det få vara stökigt igen.
Måndag och tisdag i förra veckan slet jag som ett djur med städning (det gjorde förvisso sambon också). Första visningen på onsdag - det är då man går dubbelböjd och med ett lätt fuktat pekfinger drar upp minsta lilla dammkorn på golvet. "Va fint ni har det", utropar mäklaren. Och det känns ju bra.
Så tänker man då att nu håller vi det så här undanplockat (erkänn: vanligtvis tar det två timmar och en trötthet på gränsen till utmattning innan man nått så långt som till dammsugaren). Men vad händer då!? Jackan ligger slängd över träningscykeln (försvisso bra att nån använder den), temuggen står kvar på bordet och posten ligger i soffan.
Vad gör man? Jag har dessutom insett vid besök hos svärmor att det är ett släktdrag. Med andra ord, knappt nåt att bli sur på - i alla fall ganska fruktlöst. Så därför går jag nu runt huset och tar hand om saker som min sambo "mellan-landaren" droppar efter sig på noga utvalda platser.
Det ska bli skönt när huset är sålt. Då kan det få vara stökigt igen.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)