onsdag 8 januari 2014

Kan Frankrike vara Europas svar på Nordkorea?

Efter två veckor med franska nyhetssändningar på tv:n så är frågan befogad. Det är inte så att jag är förvånad för det är inte första gången jag är hänvisad till franska nyhetssändningar, men ändå . . . . Två saker slog mig denna gång; den utrikespolitiska rapporteringen är nästan obefintlig - om det inte råkar ha hänt en fransman nåt i utlandet eller om le Chef d`Etat (alltså presidenten) har varit nånstans. Sarkoszy for förvisso runt som ett skottspole så då fick man åtminstone se nåt om vad som hände utanför landets gränser, men Hollande verkar vara en huskatt så där föll den möjligheten.

Den andra saken som slog mig är att det knappt finns nån politisk analys i franska nyhetsprogram. Nu råkade det vara Nyårsafton en av mina tv-tittardagar och då håller presidenten sitt årliga tal. Efter det kom en kortfattad analys i studion, men fick vi några kommentarer från nåt politiskt motståndarläger? Inte då. Nästan så att man saknade en liten munhuggning mellan terriern Björklund och den sävliga bulldoggen Lövén . . . .

Gränsen kändes ändå nådd (och överskriden) när rapporten om en ytterligare terroristattack i Tjetjenien kom som tredje inslag - långt efter ytterligare en lägesrapport kring Michael Schumacher som skadats i skidolycka i Frankrike (såklart). Men varför blir jag förvånad? Sommaren när Michael Jackson dog kom jag tillbaka efter 5 veckor i Frankrike med en omvärldskännedom som en nyfödd, men jag hade kunnat skriva en avhandling om Michael Jackson.

Fördelen med att vara ett litet land i Europas utkant är kanske att vi är mer villiga att se vad som händer runt omkring oss. Älskade "Rapport" - vad jag har saknat dig!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar